Marie...

Varför är det alltid så här? Jag känner någonstans för att åka hem, men det känns kanske mer som ett måste än som något jag vill göra. Just nu känner jag att det kunde ha kvittat. 3h i bil på tråkiga vägar, själv. Visserligen tycker jag att det är roligt att köra så det är inga problem på det viset. Mer bara att det är trisst att åka själv. Idag hade jag visserligen Missiluran med mig. Första gången som hon åker bil med mig. Och första gången hon är här hemma hos mina föräldrar. Just nu ligger hon under soffan som jag liggar på och väser så fort Sigvard (familjens katt) eller Zacke (familjens hund) kommer i närheten.
Ska bli spännande att se om de kommer överrens, hunden har Missiluran redan skrämt. Han gick och gömde sig bakom mamma när Luran började väsa. Det såg ganska roligt ut.

Hur som helst. Jag känner mig ganska uttråkad just nu. Ligger och slappar, trött efter att ha kört närmare 30 mil. Men det är alltid så här när jag kommer ner hit. Jag vill göra saker, kan inte riktigt stå ut med den totala stiltjen såhär direkt. Hemma har man alltid något som man kan göra. Plugga, diska, städa osv. Men här, ja jag skulle väl kunna göra allt det där men det är ändå inte samma sak. Lugnet är visserligen behövligt, men ja det känns lite för lugnt. Men så är det alltid det första dygnet. Inte är det heller särskilt kul att behöva ta sig till någon vän det första man gör. Eftersom alla mina vänner här bor åtminstonde 2 mil bort betyder det att jag måste köra än mer bil. Suck. Vilket man inte är jätte pigg på såhär direkt efter 30 mil.

Jag är ganska trött efter veckan som har varit. Det är inte så att den direkt varit jätte lugn och skön. Dels har jag pluggat mer än vanligt. Fått jobb, vilket jag är helt totalt jätte nöjd med. Bråkat med Peter fram och tillbaka, sagt upp kontakskapen och blivit vän igen med. Druckit öl på fel dag och tidpunkt, varit bakis och allmänt flamsig. Dessutom har jag sovit lite sämre än andra veckor då det varit myket att tänka på och dessutom har jag ju inte sovit hemma alla nätter heller. Dessutom var jag på Conventum Arena igår och jobbade med laget på Kent-konserten. Vilket i sig var en upplevelse.
Men det skriver jag om senare.