tisdag 8 april 2008

postheadericon Saknad, trots allt...

Förmodligen är jag för snäll. Förmodligen skadar detta mig själv mer än vad det kanske hjälper andra. Jag syftar specifikt på en person. Jag har hjälpt honom otroligt mycket och är väldigt nöjd med vad jag i det fallet åstadkommit. Men det har kommit till en punkt där jag har ljugit lite för honom, i tron om att en liten vit lögn skulle vara till mindre skada än sanningen. Men ja sanningen kom fram och skadan var skedd. Nu hatar han mig. Eller iaf han gillar mig inte på samma vis som förut, han litar inte på mig längre. Självklart vet jag att en lögn från någon man gillar gör oerhört ont. Jag har varit med om det själv, han har gjort samma sak mot mig. Men det är förlåtet. Det är bara det lilla att vad han än gjort mot mig, så är det inte ens i närheten av vad jag har gjort mot honom, iaf om man ska se till hans synpunkter. Jag får väl leva med det. Han är mer inrutad än vad jag är, han har svårare att komma över ett svek. Det tar tid. Jag kan inte annat göra än att inse att det jag gjorde var fel. Just nu önskar jag bara att han öppnade sina ögon lite mer, lät mig säga förlåt, och att vi faktiskt skulle kunna bli underbart bra vänner.
Han vägrar att svara när jag ringer, han stänger in sig och när jag väl får tag på honom så är han kort i tonen och snäser åt mig. Jag känner mig tom utan honom, väldigt tom.
Men det får väl vara så. Jag har ingen annan att skylla på än mig själv, det är inte rätt mot honom att säga att han är trångsynt (även om jag i mångt och mycket kan tycka att han är det), men det är sådan han är och jag vill inte ändra på hans personlighet. Någonstans är det ju ändå den jag en gång föll för.
Jag har kommit till en punkt där jag visserligen inget annat än bara vill kontakta honom, men även känner att jag vinner honom inte som min vän om jag är på honom hela tiden. Jag behöver ta ett eller flera steg tillbaka och låta honom komma till mig.
Jag gör vad jag tror att jag måste för att rädda kvar en bra vän, trots allt han har gjort mot mig. Jag är starkare än så. Jag vill ha honom kvar i mitt liv. Han är innerst inne världens underbaraste på många sätt, men ibland är våra komunikationssätt fel och vi sårar varandra. Men vi hade ju inte sårat varandra om vi inte betytt något för varandra. Och jag lovar Dig, DU betyder oerhört mycket för mig. Jag saknar dig.

0 kommentarer: