Marie...

Missiluran min katt! Helt underbar på många sätt och vis. Ja på alla sätt och vis! Hon är två år gammal och jag har haft henne nu i ett par veckor. Hon har tidigare bott hos andra då hon är en jourhemskatt. (Vilket i princip innebär att hon bor hos någon som har lust att ta hand om en katt som inte har någonstans att bo, ingen fast familj.) Här hos mig verkar hon trivas kanon. I början var hon lite blyg, men det släppte efter bara ett par timmar och nu ja vilket liv det kan vara på henne. Idag lekte hon med sin egen svans i soffan. Haha sjukt roligt. För det första är hon på väg att trilla ner från soffan men lyckas någonstans hålla sig kvar och biter sig i svansen... vilket hörs. (Se filmen nedan.) Tror jag garvade i en kvart av bara synen och givetvis av det oväntade ljudet, som den lilla kraken gjorde. Annars är bollar med bjällror i en favorit, speciellt när jag precis har somnat. Klösa på möbler är också trevligt, för att inse vad en klösbräda är till för gör hon inte... Men det är helt klart den bästa katten! Hon är gosig som få. Kallar man på henne kommer hon och gosar, för vilken katt är dum nog och tackar nej till att bli klappad? Inte Missiluran inte. Hon tar alla tillfällen hon kan!
Det ska även gosas när jag sover. Då kommer hon smygandes (givetvis efter att jag legat i sängen en timma eller två och hon har busat lika länge) och lägger sig tätt intill i hopp om att bli klappad och gosad! Och hon vinner alltid. För hon är så liten och söt (lika liten som en kattunge fastän att hon är vuxen). <3